Dags att starta upp ett nytt liv, ett självständigt liv utan att binda upp sig till andra eller massa saker att göra på fritiden. Helt enkelt leva dagen som den kommer. Ju mer jag tänker desto mer nöjd är jag med alla beslut jag har tagit. Mitt största problem just nu det är att ha tålamod, våga vänta ut tiden och se vad som händer. Men hoppet är det sista som försvinner och jag har reservplaner. Kommer stå på benen längre den är gången, frågan är hur länge. Men nu när jag hittat mig själv och hitat folk som tycker om mig för den jag är så är det betydligt lättare att ta motgångar. Jag hoppas att mitt umgänge som jag har nu alltid kommer finnas där, för trivs så sjukt bra!

Men det var egentligen ett "tackinlägg" jag skulle göra idag. Till alla som har hjälpt mig på alla sätt igenom hästlivet, alla som har gjort det möjligt för mig att komma dit jag är idag. Jag är så tacksam för all hjälp, alla hästar jag har fått rida. Ångrar inte en sekund på hästryggen, men det är nu dags att gå vidare i livet. Kommer sakna allt och alla! Jag kommer alltid ha alla underbara minnen, glada och tråkiga kommer dom att finnas där. Men nu tackar jag för mig på tävlingsbanorna och även helt och hållet på hästyggen. Jag vet med mig att jag har gjort ett jättejobb med många hästar och ponnier genom åren men nu har jag gjort mitt.

With the venomous kiss you gave me,
I'm killing loneliness
With the warmth of your arms, you saved me

I'm killing  loneliness with you
Over and Out